Denna studie undersöker hur restid upplevs och används av kollektivtrafikresenärer. Genom en enkät med drygt tusen respondenter och samt
Denna studie undersöker hur restid upplevs och används av kollektivtrafikresenärer. Genom en enkät med drygt tusen respondenter och samtal i en fokusgrupp framkommer flera intressanta insikter. Mobiltelefonen har blivit den mest använda utrustningen ombord, medan traditionella medier som böcker och tidningar har minskat i förekomst. Vanliga aktiviteter under resan inkluderar att scrolla på mobilen, lyssna på musik och tänka igenom personliga saker. Många resenärer upplever dock hinder som trängsel och störningar från medpassagerare, vilket påverkar deras möjlighet att använda restiden på önskvärt sätt. Över hälften av resenärerna anser att restiden är värdefull, särskilt de som använder tiden till arbete eller studier. Samtidigt är det färre som arbetar eller studerar ombord jämfört med tidigare. Många resenärer önskar en restid på 10–30 minuter, men det finns också de som föredrar längre restid för att kunna använda tiden mer produktivt. Möjligheten till distansarbete påverkar synen på restid, där många kan acceptera längre restid till arbetet. Dock är de som kan arbeta på distans, när de väl reser, minst lika angelägna om kortare restid som andra. En central aspekt som framkommer i fokusgruppens diskussioner är den upplevda snabbheten, känslan av att resan flyter på. Många resenärer föredrar expressbussar eller snabbbare avgångar, även om tidsvinsten är minimal. Det är inte nödvändigtvis den faktiska restiden som är avgörande, utan snarare känslan av att komma fram snabbt och smidigt. Att undvika störningar som att fastna i trafiken eller stanna vid många hållplatser bidrar till en upplevd snabbhet som kan vara viktigare än den faktiska tidsvinsten i minuter och sekunder. This study examines how travel time is perceived and utilised by public transport passengers. Through a survey of just over a thousand respondents and discussions in a focus group, several interesting insights emerge. The mobile phone has become the most used device on board, while traditional media such as books and newspapers have decreased in prevalence. Common activities during the journey include scrolling on the phone, listening to music, and reflecting on personal matters. However, many passengers experience obstacles such as crowding and disturbances from fellow passengers, which affect their ability to use their travel time as desired. More than half of the passengers consider travel time to be valuable, especially those who use the time for work or study. At the same time, fewer people work or study on board compared to before. Many passengers prefer a travel time of 10–30 minutes, but there are also those who prefer longer travel times to be able to use the time more productively. The possibilityof remote work influences the perception of travel time, where many are willing to accept longer travel time to work. However, when they do travel, those who can work remotely are just as keen on shorter travel times as others. A central aspect that emerges in the focus group discussions is the perceived speed, the feeling that the journey flows smoothly. Many passengers prefer express buses and similar services, even if the time savings are minimal. It is not necessarily the actual travel time that is crucial, but rather the feeling of arriving quickly and smoothly. Avoiding disruptions such as getting stuck in traffic or stopping at many stations contributes to a perceived speed that can be more important than the actual time savings in minutes and seconds.
Lund University, Faculty of Engineering, LTH, Departments at LTH, Department of Technology and Society, Transport and Roads, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Institutioner vid LTH, Institutionen för teknik och samhälle, Trafik och väg, Originator, Lund University, Faculty of Engineering, LTH, Competence centers, LTH, K2: National knowledge centre for collective mobility, Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Kompetenscentrum, LTH, K2: Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, Originator